Klimatsmart mat för alla

Det finns många hälsofördelar med klimatsmart mat. Klimatsmart mat innehåller ofta rätt typ av fett, nyttiga fibrer och vitaminer. En klimatsmart maträtt kan se ut på många olika sätt, och det finns klimatsmart mat för alla, oavsett matvanor, livssituation och ålder.

För att få tips på näringsrik, god och klimatsmart mat får du här utgå från ett antal personer. De har olika behov och befinner sig i olika faser i livet.

Illustration. Jordgloben avbildad som ett äpple.
Klicka på personern nedan för att läsa mer
Illustration. Två barn.
Nova och Oscar 5 år
Illustration. En ung man.
Jackson, 16 år
Illustration. En kvinna med slöja.
Charlotte, 35 år
Illustration. En äldre man.
Goran, 62 år
Illustration. Ett äldre par.
Maria & Bertil 89 år

Situation:

Aktiva och leker mycket, men blir ofta trötta på eftermiddagarna.

Behov:

Barn behöver näringstät mat eftersom de äter mindre portioner än vuxna. I Sverige äter många barn för lite järn och vitamin D.

Klimatsmarta tips:

  • Många baljväxter och grönsaker hör till våra mest klimatsmarta livsmedel. Genom att byta ut några måltider i veckan mot vegetariska rätter får barnen möjlighet att få i sig mer grönsaker och fibrer.
  • Prova att blanda ut köttfärsen med sojafärs.

 

  • Sill och makrill hör till de mest klimatsmarta fiskarna som finns. Fet fisk innehåller vitamin D och omega 3 - bra för hjärnans utveckling.
  • Mejeriprodukter med lägre fetthalt är bättre för klimatet och hälsan. De innehåller dessutom kalcium och vitamin D vilket är bra för skelett och tänder.

Situation:

Sitter ofta framför datorn eller med mobiltelefonen, och får i sig mycket socker via godis och läsk.

Behov:

Ungdomar som växer mycket under kort tid har ett ökat behov av mineraler som järn, zink, kalcium och fosfor.

Klimatsmarta tips:

  • Många ungdomar bryr sig om omvärlden och samhällsfrågor som till exempel klimatförändringarna. Att servera vegetariskt fler dagar i veckan till ungdomar är något som är bra både för klimatet och för att få i sig mer grönsaker och fibrer.
  • Baljväxter och fullkorn är klimatsmarta råvaror som också är bra källor till järn och zink – men viktigt att kombinera med C-vitamin för ett bättre upptag (t.ex. med frukt och bär). Om du ibland väljer kött finns tips om bättre miljöval i WWFs köttguide.

 

  • Bladgrönsaker och sojaprodukter innehåller kalcium. Pumpa- och solrosfrön samt vetegroddar är bra källor för fosfor.

Situation:

Lever ett aktivt liv och tränar mycket.

Behov:

Unga kvinnor har ett ökat behov av järn. I Sverige har unga kvinnor ofta låga intag av järn, vitamin D och folat.

Klimatsmarta tips:

  • Många grönsaker hör till våra mest klimatsmarta livsmedel. Ett rikligt intag av grönsaker, bär och frukt bidrar med bland annat folat som är viktigt vid barnafödande ålder.
  • Baljväxter, bladgrönsaker och fullkorn är exempel på järnrika livsmedel med låg klimatpåverkan. Kombinera gärna vegetabiliska järnkällor med C-vitamin för ökat upptag. Rött kött bidrar med mycket järn men har en hög klimatpåverkan - ur hälsosynpunkt bör intaget begränsas till max 500 g i veckan.

 

  • Sill och makrill är feta fiskar med låg klimatpåverkan, och en bra källa till bland annat vitamin D. Unga kvinnor är den grupp som äter minst fisk i Sverige.
  • Det finns många bra vegetabiliska proteinkällor att välja mellan, baljväxter är ett exempel. Extra tillskott av protein behövs oftast inte.
  • Vid fysisk aktivitet kräver kroppen mer energi. Ett större matintag ger också mer protein som kan behövas för muskeltillväxt.

Situation:

Har svårt att hinna med träning och att planera måltider.

Behov:

Med ökad ålder minskar kroppens energibehov. Är du inaktiv finns ytterligare anledning till ett begränsat energiintag. I Sverige äter många vuxna män för lite grönsaker, frukt och fibrer.

Klimatsmarta tips:

  • Många grönsaker hör till våra mest klimatsmarta livsmedel. Låt grönsaker, frukt och bär ha en given plats i varje måltid.
  • Många män äter ofta mycket kött och charkprodukter. Prova byt ut köttet mot vegetariskt några gånger i veckan. Det gör en stor skillnad både för hälsan och klimatet.

 

  • Fullkornsbröd, knäckebröd och havregrynsgröt är klimatsmart och passar bra till frukost och mellanmål för ett tillskott på fiber och näring.
  • Välj gärna vatten som dryck till och mellan måltider, både för hälsans och klimatets skull.

Situation:

Bor på serviceboende och brottas med sjukdom. Har ingen matlust.

Behov:

Äldre personer kan drabbas av minskad aptit samt ät- och sväljsvårigheter. I Sverige får många äldre i sig för lite protein, energi och vitamin D.

Klimatsmarta tips:

  • Mjölk, ägg, fisk och baljväxter är bra källor till protein med lägre klimatpåverkan än rött kött och skyddar dessutom mot muskelnedbrytning.
  • Använd gärna rapsolja eller andra vegetabiliska matfetter. De har en lägre klimatpåverkan än exempelvis smör och innehåller dessutom nyttigare fettsyror.

 

  • Sill och makrill är feta fiskar med låg klimatpåverkan. Fet fisk bidrar både med vitamin D och omega 3 vilket är bra för minnet!

Välj rätt maträtt

För att maten vi serverar ska bli mer klimatsmart behöver vi dels välja råvaror med hänsyn till deras klimatavtryck och dels kombinera dem så att den kompletta portionen blir näringsriktig och god. Det behöver varken bli enformigt eller svårt att skapa kompletta portioner för olika behov.

Nedan kommer du ställas inför olika måltider. De är komponerade för att ha samma eller liknande näringsinnehåll, men med olika klimatpåverkan. Försök hitta den måltid som har lägst klimatpåverkan! Återkopplingen du får är densamma oavsett om du svarar rätt eller fel.

Fråga 1 av 5

Vilket av middagsalternativen har lägst klimatpåverkan?

Klicka på bilderna för att välja maträtt
Illustration. Pannbiff på nötfärs, potatismos
Pannbiff på nötfärs, potatismos
Illustration. Fiskfärsbiff, potatismos.
Fiskfärsbiff, potatismos
Fråga 2 av 5

Vilket av mellanmålen har lägst klimatpåverkan?

Klicka på bilderna
Illustration. Färskostsmörgås med mjölk
Färskostsmörgås med mjölk.
Illustration. Ostsmörgås med mjölk.
Ostsmörgås med mjölk
Fråga 3 av 5

Vilket av frukostalternativen har lägst klimatpåverkan?

Klicka på bilderna
Illustration. Mannagrynsgröt på mjölk, sylt
Mannagrynsgröt på mjölk, sylt
Illustration. Havregrynsgröt på vatten, rivet äpple
Havregrynsgröt på vatten, rivet äpple
Fråga 4 av 5

Vilket av lunchalternativen har lägst klimatpåverkan?

Klicka på bilderna
Illustration. Broccoli- och ostsoppa
Broccoli- och ostsoppa
Illustration. Tomat- och linssoppa
Tomat- och linssoppa
Fråga 5 av 5

Vilket av middagsalternativen har lägst klimatpåverkan?

Klicka på bilderna
Illustration. Kålpudding på blandfärs
Kålpudding på blandfärs
Illustration. Kålpudding på sojafärs
Kålpudding på sojafärs
Rubrik
Illustration. En böna.

För att uppnå störst klimatnytta kan ett effektivt sätt vara att bara förändra måltider lite i taget, exempelvis genom att ersätta delar av ett animaliskt protein med ett protein från till exempel bönor eller linser. Skillnaden i förändring upplevs då inte så stor men miljövinsten blir betydande om måltidsgästerna är många.

Illustration. Ett salladshuvud.

Mer grönsaker, frukt och bär till alla dagens måltider mår både vi och planeten bra av. Försök att välja närproducerat och efter säsong, det minskar miljöpåverkan från transporter.

Illustration. En kyckling.

När vi serverar kött och fisk bör vi undvika onödigt stora portioner. Det är viktigt för måltidens totala klimatpåverkan. Generellt sett äter många av oss mer protein än vad vi egentligen behöver. I Sverige äter vi också en hög andel proteiner från djurriket.

Illustration. Ett glas vatten.

Ur hälso- och klimatsynpunkt är det klokaste att välja vatten direkt från kranen som måltidsdryck.

Nästa avsnitt