Konsumtionsutsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 30% från 2010 års nivå
Hösten 2015 skrevs ett historiskt avtal i Paris. Avtalet avsåg att minska klimatpåverkan och skyndsamt hålla den globala uppvärmningen under två grader, helst under 1,5 grader. Om vi ska kunna nå klimatmålet och hålla oss under 2-gradersmålet måste vi sänka våra utsläpp med ungefär 10% per år. ”Business as usual" leder oss mot en fyrgradig ökning. Parisavtalet
blev även en del i FN:s mål för hållbar utveckling: Agenda 2030. Sedan 2015 har ett stort antal
länder och organisationer ställt sig bakom arbetet. I Västra Götaland har de privata och
offentliga sektorerna enats om ambitiösa klimatmål till 2030:
-
Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80% från 1990 års nivå.
-
Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen de sker,
ska minska med 30% jämfört med 2010.
Klimatstrategin Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om – pekar ut just
klimatsmart och hälsosam mat som ett av fyra fokusområden. Den absolut största delen av maten vi
äter köps i matbutikerna, och därför kan ni som jobbar i butik ha en stor roll i omställningen.
Både genom att jobba aktivt med resurseffektivitet i den egna butiken och genom att köpa in
hållbart producerade varor. Ni har också en stor möjlighet att förse kunderna med mer kunskap
och inspiration för att handla mer klimatsmart och hantera maten mer klimatsmart i hemmet. Att
vara en tankeväckare som kanske leder till ett klimatsmartare förändrat beteende.
I Sverige äter vi 40% mer kött idag per person än 1990
Maten står för en stor del av växthusgasutsläppen, och i Sverige kommer
75% av matens utsläpp från kött- och mejeriprodukter. Störst klimatpåverkan har rött kött,
(nötkött, fläskkött och lammkött) vilket också är angeläget att äta mindre av ur ett
hälsoperspektiv.
Den svenska konsumtionen av kött har ökat under många decennier, och
jämfört med 1990 äter vi mer än 40% mer kött idag per person. För att nå våra klimatmål behöver
vi som minst återgå till 1990 års nivå.
I Sverige slängs uppskattningsvis 45 kg mat och dryck per person och år
i hushållen
Varje dag slängs mat. Det betyder att växthusgasutsläppen från
matproduktionen skett i onödan. Matsvinn uppstår längs hela hanteringskedjan och skälen kan vara
allt
från att varan i butiken inte upplevs som attraktiv av kunden och därmed inte säljs, eller att
kunden tillagar en större måltid än vad som äts upp och resterna slängs. Olika skäl bör hanteras
på olika sätt, men matsvinnet bör ses i ett helhetsperspektiv. Ofta krävs att personer med olika
roller hjälps åt för att komma åt problemet.
I Sverige uppskattas det att vi slänger 45 kg mat och dryck per person
och år (utöver oätliga delar som bananskal, kaffesump etc.). Motsvarande siffra i butiksledet är
ca 1 kg per person och år. I FN:s globala hållbarhetsmål är målsättningen
att halvera matsvinnet i butik och hos konsument till 2030.
