Välj säsongsbetonade frukter och grönsaker. T.ex. svenska bär och grönsaker på sommaren och äpplen och rotfrukter på vintern då de kan vinterlagras.

Ägg, gris, kyckling och fisk (MSC-märkt) är klimatsmarta animalier.

Gör vardagsmaten mer vegetarisk. Byt ut en del av köttfärsen i köttfärssåsen eller tacosen mot bönor, rotfrukter eller linser.

Ät mer sill och musslor (MSC-märkta), de är generellt klimatsmarta val. Men aktuell information om bestånden behöver följas, t.ex. via WWF:s Fiskguide.

Tänk över de onödiga kalorierna (snacks, godis, kakor). De är också en onödig klimatpåverkan.

Det finns vegetabiliska färskostar och många typer av hummus. Hur smakar det på mackan?

Säkerställ att allt svinn registreras. Följ upp och sätt mål för respektive avdelning.

Ta hjälp av teknik och appar för att ha koll på varorna och dess bäst-före/sista förbrukningsdatum i butiken.

Sälj frukt och grönsaker med fläckar eller varor med kort datum billigare.

Tipsa kunden att välja mogna varor eller varor med kort datum om de vet att de skall äta dessa snart.

Lägg ut varor med kort datum till försäljning via nätet (t.ex. Karma-appen).

Har butiken möjlighet att förädla livsmedelsråvaror som riskerar bli ett matsvinn? (T.ex. smoothies, sallader, matlådor, pizzabitar, krutonger.)

Informera både i butik och på sociala medier om klimatsmarta val.

Tänk nytt och att nyttja många ”kanal-val” när ni inspirerar/informerar. T.ex. videoklipp, butiks-TV, ljud, konst och musik.

Ge mer eller bättre exponering till vegetabiliska och mer klimatsmarta alternativ.

Använd ord som miljöhjälte, rädda maten/planeten i samband med säsongsvaror, kort datum, bröd osv. Tänk på att undvika dessa ord direkt kopplade till en produkt (p.g.a. regler för marknadsföring). Använd dem för att benämna kundens agerande.

Samexponera klimatsmarta livsmedel med recept eller provsmakning.

Inspirera andra butiker att göra samma satsningar genom att kommunicera ut genomförda åtgärder.

Byt ut till energisparande lampor och spotlights.

Byt till förnybar el hos din elleverantör.

Sätt dörrar på kylar och frysar och uppmana kunderna till att dra igen dem.

Hur transporterar sig kunderna till butiken? Går det att underlätta och uppmuntra dem att gå/cykla/ta buss/elbil till butiken?

Sätt upp laddningsstolpar för elbilar på butiksparkeringen.

Sätt upp solceller på butikstaket.

Öppna kylen och se vad du har hemma. Om bäst-före-datum passerat; titta, lukta och smaka innan du slänger.

Överfyll inte kylskåpet, då är det lätt att glömma bort mat.

Handla inte mer än du behöver. Planera din veckomatsedel väl när du storhandlar.

Det mesta på frukt och grönsaker går att äta. Både skal och blast. I många grönsaker sitter dessutom de flesta nyttigheterna i skalet. Exempelvis finns det massor av C-vitamin i potatisskal. Använd hela råvaran, t.ex. tillagning av stammen på en broccoli eller blomkål.

Frys in mat. Även mejeriprodukter som t.ex. mjölk och grädde går att frysa för att senare användas i matlagning.

Ha en restdag i veckan, kalla det buffé.